Sådär ja, det har varit ganska tyst på den här fronten i nästan en vecka nu. För gissa vad? Ryggskottet kom, såg och sist men inte minst - segrade.
Jag klev upp halv tre i måndags morse, och nog fan hade jag ont, men bet ihop och tänkte klara av dagen. Jag gjorde mig iordning, duschade och fixade fikat. I och för sig, det tog 20 min längre än vanligt, och jag hade stora problem att få på mig sockarna, men målmedveten som jag var skulle jag bara hämta snus i vardagsrummet och sen fara.
Men halvvägs till vardagsrummet högg det till i ryggen, och antingen var det så att benen helt enkelt inte bar, eller att det gjorde för ont att stå upp, men dök gjorde jag. Och där låg jag och grinade och försökte förgäves ta mig upp i en halvtimma, innan jag insåg att det var omöjligt och ropade på T så han vaknade. Med hans hjälp stod jag faktiskt på benen efter en kvart och tog mig tillbaks till sängen med en stol som fick agera typ rullator.
På morgonen gjorde det så ont att jag höll på att kräkas när jag reste mig från toan. Och sen har jag varit sängliggande tills nu. Med hjälp av Alpoxen, snacka om otrevliga biverkningar för dom som har otur, samt muskelavslappnande började jag känna av en förbättring i torsdags. Är fortfarande jättestel och öm, men det är rena barnleken om man jämför med hur veckan startade...